Födelseplats

Hem/Var vill du föda?/Födelseplats

Nästan alla kvinnor i Sverige föder idag på sjukhus. I de flesta landsting är detta det enda alternativ som erbjuds inom förlossningsvården. Många känner sig också väldigt trygga och vill föda på sjukhus. Det gäller dock inte alla, utan en del kvinnor skulle hellre föda på en mindre barnmorskeledd enhet eller i sitt eget hem med stöd av barnmorska. Detta är också bra alternativ för lågriskkvinnor, som bör finnas tillgängliga.

För kvinnor med graviditetskomplikationer eller andra riskfaktorer är sjukhusförlossning på obstetrisk enhet det säkraste alternativet. En riskbedömning bör därför göras före ett val av födelseplats sker. Oavsett födelseplats är det viktigt att kvinnans egna önskemål respekteras och att hennes informerade samtycke inhämtas före eventuella interventioner.

Sjukhusförlossning

De flesta svenska kvinnor föder på en obstetrisk avdelning på sjukhus. Här finns tillgång till farmakologisk smärtlindring, inklusive ryggbedövning (epidural) som ges av narkosläkare. Det finns även tillgång till intensivvård, barnläkare och vanligtvis även neonatalavdelning. På sjukhuset kan kejsarsnitt utföras vid komplikationer. För den som ska göra ett planerat kejsarsnitt är sjukhus den enda möjliga förlossningsplatsen.

På förlossningskliniker på sjukhus finns många rutiner, läs mer om dem här.

Fördelar med sjukhusförlossning:

  • Säkrare för högriskkvinnor (där det finns förhöjd risk för komplikationer)
  • Tillgång till ryggbedövning för de kvinnor som vill välja detta
  • Kejsarsnitt kan utföras snabbt vid behov, utan förflyttning
  • Läkarvård kan snabbt ges vid behov till både mamma och barn

Nackdelar med sjukhusförlossning:

  • Brist på kontinuerligt stöd – vanligtvis har barnmorskan två eller ibland tre kvinnor samtidigt att ta hand om
  • Ej känd personal – vanligtvis har den födande kvinnan aldrig träffat personalen före förlossningen
  • Större risk för allvarliga bristningar jämfört med födsel utanför sjukhus
  • Förflyttningen från hemmet till sjukhuset under värkarbete kan vara lång
  • Platsbrist kan leda till en risk att hänvisas till annat sjukhus än planerat
  • Risk för interventionskaskad, att en intervention leder till nästa vilket kan ge en onödig medikalisering av förlossningen
  • Mindre möjlighet för kvinnan att själv styra sin förlossning på grund av rutiner/PM
  • Teknisk övervakning (exempelvis CTG) kan ge felaktiga larm, vilket i vissa fall kan innebära onödiga interventioner

Barnmorskeledda enheter

Begreppet “barnmorskeledda enheter” är det som oftast används för att beteckna födelsekliniker/enheter som inte är obstetriska enheter på sjukhus. Namnet är inte helt optimalt, eftersom det inte är ledningen i sig utan snarare organisationsformen som avses. Några liknande begrepp som ibland används är barnmorskeledd födelseklinik (BFK), midwifery unit, alternative birth centre (ABC), födelsehus, birth center, födestue eller födelsecenter. Alla har det gemensamt att de är inriktade på lågriskförlossningar, det vill säga kvinnor med normal graviditet och förväntat normal förlossning. I de flesta fall erbjuds en kontinuerlig vårdkedja, där samma barnmorska eller team av barnmorskor träffar kvinnan under graviditeten, förlossningen och efter barnet är fött.

Barnmorskeledda enheter kan vara antingen helt fristående eller ligga i anslutning till sjukhus. De som ligger i anslutning till sjukhus kallas i England för Alongside Midwifery Unit (AMU), dessa kan finnas i samma byggnad som den obstetriska avdelningen eller mycket nära. Barnmorskor står primärt för ansvaret för vården. Vid eventuella komplikationer som kräver läkarvård sker förflyttning till obstetrisk enhet inom samma sjukhus, på grund av närheten kan förflyttning ofta ske i säng. Ett svenskt exempel på denna vårdform är Södra BB i Stockholm, som dock lades ner 2016. Ett annat exempel är ABC-avdelningen på Sahlgrenska i Göteborg, som lades ner 1997.

Fristående barnmorskeledda enheter kan ligga nära eller långt från sjukhus. Dessa har ofta en hemlik miljö. De kan variera i storlek men är vanligtvis förhållandevis små. I England kallas dessa enheter för Freestanding Midwifery Unit (FMU). Ryggbedövning och värkstimulerande dropp ges inte på en fristående barnmorskeledd enhet, eftersom detta kan vara associerat med ökad risk vilket förutsätter tillgång till läkare. Vid behov av dessa interventioner, eller vid komplikationer, överförs den födande kvinnan till sjukhus. I regel sker sådan överflyttning med hjälp av ambulans.

Fördelar med barnmorskeledd enhet i anslutning till sjukhus:

  • Kontinuitet i vården – oftast har den födande kvinnan träffat barnmorskan under graviditeten
  • Fokus på det normala födandet minskar risken för onödiga interventioner
  • Snabb överföring till obstetrisk avdelning vid behov
  • Spontan vaginal födsel är vanligare här än på obstetrisk avdelning på sjukhus (för jämförbara grupper)

Nackdelar med barnmorskeledd enhet i anslutning till sjukhus:

  • Kan dräneras på personal om den delar organisation med sjukhuset och personal kallas dit
  • Rutiner delas ofta med sjukhuset vilket kan ge mindre möjligheter för kvinnan att själv styra sin förlossning
  • Förflyttningen från hemmet till sjukhuset/enheten under värkarbete kan vara lång
  • Kan ej väljas av kvinnor med graviditetskomplikationer

Fördelar med fristående barnmorskeledd enhet:

  • Kontinuitet i vården – oftast har den födande kvinnan träffat barnmorskan under graviditeten
  • Fokus på det normala födandet minskar risken för onödiga interventioner
  • Mindre risk för allvarliga bristningar jämfört med sjukhusförlossning
  • Spontan vaginal födsel är vanligare här än på sjukhus (för jämförbara grupper)
  • Kvinnor som fött på fristående barnmorskeledd enhet är statistiskt sett nöjdare med sin förlossning än de som fött på obstetrisk enhet

Nackdelar med fristående barnmorskeledd enhet:

  • Förflyttningen från hemmet till enheten under värkarbete kan vara lång
  • En överföring till sjukhus vid behov tar längre tid (beroende på avstånd)
  • Ryggbedövning kan ej ges (kräver överflyttning till sjukhus)
  • Kan ej väljas av kvinnor med graviditetskomplikationer

Hemfödsel

De flesta kvinnor tillbringar den första delen av förlossningen i sitt eget hem, och åker sedan in till en förlossningsklinik när värkarna blir täta och regelbundna. Den som väljer att föda hemma ringer då istället till sin eller sina barnmorskor, som kommer hem till henne för att assistera. Kvinnan behöver alltså inte förflytta sig under värkarbetet. Ofta innebär detta även att kvinnan har möjlighet att få stöd av barnmorska tidigare under förlossningen, eftersom hon inte behöver invänta täta värkar. Barnmorskorna kommer på hembesök redan under graviditeten, för att prata om den kommande födseln och kvinnans förväntningar och tankar. De ger stöd kontinuerligt under hela förlossningen, och stannar i ett par timmar efter att barnet är fött. Därefter lämnar de den nya lilla familjen i lugn och ro i det egna hemmet, men är förstås tillgängliga på telefon vid behov.

Det vanligaste är att ha två barnmorskor närvarande vid en hemförlossning, särskilt i de landsting som erbjuder barnmorskeassistans i hemmet. Det finns dock även barnmorskor som assisterar på egen hand. Barnmorskorna gör kontinuerligt bedömningar av förlossningsförloppet, och ger vid behov rekommendation om förflyttning till sjukhus om förlossningen inte fortskrider normalt. Hembarnmorskorna har även tillgång till sutureringskit för att kunna bedöva och sy eventuella bristningar samt läkemedel som kan behövas för att exempelvis stoppa en större blödning mm. Barnmorskorna kan även ge K-vitamininjektion till barnet efter födseln om föräldrarna väljer detta. I vissa landsting hämtar kvinnan själv ut läkemedel mm (en hemförlossningslåda) i förväg på sjukhuset, medan barnmorskorna har med sig detta i andra landsting. Fråga din barnmorska vad som gäller just hos er. Fosterövervakningen sker normalt med hjälp av trätratt och doptone, som barnmorskan använder för att lyssna på barnets hjärtljud genom magen.

Även om man planerar att föda hemma kan det vara bra att tänka igenom en eventuell förflyttning till sjukhus vid behov, för att känna sig förberedd. Det kan exempelvis behövas om förlossningen drar ut väldigt mycket på tiden (utöver vad som är normalt), och värkstimulerande dropp behövs. Det kan också vara om barnet har några tecken på att inte må bra, exempelvis påverkade hjärtljud. Det är vanligare med överflytt till sjukhus för förstföderskor än för omföderskor. Normalt sett upptäcker barnmorskor eventuella varningstecken i så god tid att det går att ta sig till sjukhus i lugn och ro. Det händer dock även att förflyttningen behöver ske i ambulans. Efter att barnet är fött kan förflyttning behöva ske om barnet inte mår bra eller om kvinnan blöder onormalt mycket och detta inte kan hanteras genom de mediciner barnmorskan har tillgängligt.

Det behövs inga större förberedelser av hemmet inför en hemförlossning, men det kan vara bra att ha något som skyddar underlaget precis vid framfödandet. Det kan exempelvis vara ett engångsunderlägg, några handdukar, ett madrasskydd eller ett duschdraperi. Vad som passar bäst beror lite på var kvinnan tänkt föda – är det till exempel i sovrummet, vardagsrummet eller kanske i badrummet? Det finns inget rätt eller fel här, utan det är bara att känna efter vad som passar en själv. För den som vill föda i vatten kan det vara en bra lösning att hyra en förlossningspool och sätta upp på lämpligt ställe i hemmet. Det går förstås även att använda ett badkar, även om det inte blir lika stort rörelseutrymme där. En del kvinnor förbereder sig genom att välja vilket plagg de vill föda i. Det kan underlätta att välja ett plagg som går att knäppa upp på framsidan för att få barnet hud mot hud efter födseln, exempelvis en luftig skjorta. Det är också bra att ha några handdukar redo för barnet.

Läs gärna mer om säkerhet och utfall vid hemförlossning på vår sida om forskning.

Ibland kan det vara svårt att få tag i en hembarnmorska, eller svårt att ha råd att betala för en hembarnmorska. Därför väljer en del kvinnor att föda oassisterat i hemmet. Det finns även kvinnor som av olika skäl vill föda oassisterat. Detta kallas ibland för freebirthing eller unassisted childbirth. Det är förstås helt upp till varje kvinna att själv välja, men det kan vara bra att veta att den forskning som pekar på att det är säkert att föda hemma förutsätter barnmorskeassistans. Det går inte att utifrån den forskningen säga något om utfallet vid oassisterad hemfödsel. Av dessa skäl bör alla landsting tillse att de kvinnor som vill ha barnmorskeassistans i hemmet ska få tillgång till detta, för optimal säkerhet. Så ser det dock tyvärr inte ut idag.

En annan variant av oassisterad hemförlossning är oplanerad förlossning i hemmet. Detta rör sig vanligtvis om kvinnor med ett snabbt förlossningsförlopp, som helt enkelt inte hinner in till förlossningskliniken innan barnet föds. Det kan vara chockartat att råka ut för detta om man inte hunnit förbereda sig mentalt på det i förväg. För många känns det tryggt om partnern då ringer till förlossningsavdelningen och får guidning i förlossningsförloppet av barnmorska över telefon. Ofta skickas då en ambulans, och det är vanligt att mamman och barnet rutinmässigt förs till sjukhuset i ambulans även om barnet redan är fött och båda mår bra. Det kan vara bra att veta att detta är helt frivilligt, det går förstås också att stanna kvar hemma.

Fördelar med att föda i sitt eget hem assisterad av barnmorska:

  • Kräver ingen förflyttning för kvinnan under värkarbetet
  • Barnmorskan/barnmorskorna har träffat kvinnan under graviditeten och pratat om hur hon ser på sin förlossning
  • Kvinnan kan oftast själv välja vem hon ska föda med
  • Många kvinnor upplever större kontroll över sin födsel och känner sig mindre som patient vid hemförlossning
  • Mindre risk för allvarliga bristningar
  • Kvinnan är garanterad kontinuerligt stöd under hela förlossningen
  • Ingen förflyttning behövs efter förlossningen med det nyfödda lilla barnet
  • Fokus på det naturliga födandet minskar risken för interventioner och komplikationer
  • För omföderskor en lägre risk för blödningar jämfört med sjukhusförlossning
  • Kvinnorna upplever förlossningen mer positivt än jämförbar grupp på sjukhus

Nackdelar med att föda i sitt eget hem assisterad av barnmorska:

  • Kan vara förenat med en hög kostnad, för de som inte får tillgång till landstingsfinansierad hembarnmorska
  • Kan vara svårt att få tag på hembarnmorskor (i vissa regioner)
  • Något ökad risk för barnet för förstföderskor. Riskökningen för komplikationer hos barnet är från 5/1000 till 9/1000 enligt studien Birthplace in England. Hos omföderskor finns ingen sådan riskökning.
  • Barnmorskan har jour men kan få förhinder (risken minskar dock om två barnmorskor anlitas)
  • Överföring till sjukhus vid behov tar längre tid (beroende på avstånd)
  • Ingen möjlighet till farmakologisk smärtlindring (exempelvis ryggbedövning, lustgas)
  • Städ och tvätt behövs efter förlossningen (ca 1-2 maskiner tvätt)
  • Kan ej väljas av kvinnor med graviditetskomplikationer (rent tekniskt kan förstås ingen förbjuda en kvinna att föda i hemmet oavsett risk, men hembarnmorskor brukar starkt avråda kvinnor med komplikationer och/eller förväntat komplicerad förlossning från att föda hemma)