Rutiner under förlossning

Det finns en hel del rutiner som följs på förlossningsavdelningen. De kan se lite olika ut beroende på sjukhus, landsting, avdelning och personal. Det är du som födande som äger rätten till din kropp och att allt som erbjuds är frivilligt, i enlighet med Patientlagen. Vill du veta mer om varför något föreslås så kan du ställa följdfrågor som kan hjälpa dig att få mer information för att kunna ta ett beslut. Till exempel: Vad föreslås göras? Varför? Vilka för- och nackdelar finns? Finns det andra alternativ? Går det att vänta? Går det att avstå?

Här berättar vi kort om ett antal av de rutiner som kan finnas på din förlossningsavdelning.

Descutan tvättsvamp

Används ibland för att tvätta av underlivet innan undersökningar, till exempel vid vattenavgång för att förhindra uppåtgående infektioner. Tvättsvampen tar även bort de goda bakterier som finns i underlivet och som är bra för barnet att komma i kontakt med. En del kan också uppleva irritation i slemhinnan av innehållet i tvättsvampen.

PVK (perifer venkateter)/infart

Kan sättas i handen eller armen och är till för att administrera olika läkemedel eller dropp. Sätts på vissa håll rutinmässigt för säkerhets skull. De flesta sjukhus har inte rutin på PVK till alla.

Profylaktisk antibiotikabehandling

Erbjuds ibland vid till exempel långvarig vattenavgång, misstänkt GBS-infektion eller feber. Dock är feber även en vanlig biverkning på epiduralbedövning och behöver således inte vara ett tecken på infektion. Antibiotika påverkar barnets mikrobiom (bakterieflora i tarmen).

Vaginala undersökningar

Görs för att mäta livmodertappens status, längd, riktning, konsistens och livmodermunnens öppningsgrad, samt barnets läge och position. Undersökningen berättar om nuläget, men ger ingen säker information om när barnet kommer eller hur lång tid av förlossningen som är kvar. De upplevs ibland som obligatoriska, men de är helt frivilliga liksom andra interventioner.

Amniotomi/håltagning av fosterhinnor

Görs för att påskynda förlossningen eller för att sätta en skalpelektrod.

CTG/Cardio toco grafi

Två dosor som sätts på magen för att registrera barnets hjärtljud och livmoderns värkfrekvens- och styrka. Det är vanligt att man erbjuds en CTG-undersökning på ca 20-30 minuter när man anländer till sjukhuset. Därefter erbjuds CTG-undersökningar med olika intervall beroende på hur rutinerna ser ut på avdelningen. Läs mer om CTG-övervakning på sidan om forskning!

Skalpelektrod

Är en nål som fästs på barnets huvud för att mäta dess puls. Görs ofta för att övervakningen med CTG inte fungerar önskvärt. Ett alternativ för den som inte vill ha skalpelektrod kan vara att barnmorskan använder doptone och tratt.

Förlossningsställningar

Upprätta ställningar är ofta gynnsamma både under värkarbetet och framfödandet. Bland annat så får bäckenet större utgångsmått och du får hjälp av gravitationen. Tyvärr är det ändå mycket vanligt att föda i halvliggande ställning. Känn efter vad som känns bra för dig.

Farmakologisk smärtlindring

Det finns många metoder och de mest förekommande är lustgas, epidural eller spinalbedövning. Petidin är starkt ifrågasatt men ges fortfarande i vissa delar av landet.

Sovdos

Ges för att tillfälligt avstanna förlossningen för att möjliggöra vila för den födande. Olika läkemedel ges i en kombination som kan variera på olika kliniker. Den kan bestå av morfinpreparat i kombination med Tractocile/Atosiban eller Bricanyl.

Perinealskydd

Det finns olika sätt för barnmorskan att hjälpa till att förhindra bristningar. Varma våta handdukar, Pirhonen ”finska greppet” görs i liggande ställning, inget perinealskydd/hands off (behöver inte innebära bristningar) hands poised (barnmorskan är beredd att gripa in om hen upplever att det behövs) Det går också att hålla emot själv om det känns behövligt och lyssna på kroppen hur den vill krysta. Att ha en avslappnad mun och käke hjälper även till att få ett avslappnat och följsamt underliv.

Riskfaktorer för bristningar är ryggbedövning, värkstimulerande dropp och/eller sugklocka, i dessa lägen är perinealskydd särskilt betydelsefullt.

Ph-provtagning på navelsträngen

När barnet är framfött tas prov från navelsträngen för att analysera olika värden, bland annat för att mäta hur syresättningen varit hos barnet under sista delen av födseln. Detta punkterar navelsträngen och kan göra att blod läcker ut. Ingreppet är en kvalitetssäkring av vården och gynnar i de flesta fall inte mor eller barn när barnet är friskt. Hos svårt sjuka barn som kan behöva kylbehandling kan provet vara värdefullt.

Avnavling

Genom navelsträngen får barnet efter födseln fortsatt syreförsörjning, stamceller samt blodet som är kvar i moderkakan. Enligt vårdprogram för avnavling av nyfödda definieras sen avnavling som att navelsträngen klampas 2-3 minuter efter födseln, till skillnad från tidigare som var omedelbart eller ca 20 sekunder efter framfödandet. En annan definition av sen avnavling är att den bör ske först efter att allt barnets blod har pumpats över från moderkakan till bebisen. Då är navelsträngen vit och slapp och pulsationerna har upphört. Om man avvaktar med avnavling tills efter att moderkakan är framfödd så sker detta automatiskt. Barn som avnavlats sent har bättre järndepåer vid sex månaders ålder och pojkar som fått sen avnavling har bättre finmotorik vid fyra års ålder. Du kan behöva specificera när du vill att avnavling skall ske. Exempelvis ”När vi säger till” eller ”Efter moderkakan är framfödd”. Läs mer på vår sida om forskning!

Bebisblodsdonation / navelsträngsdonation

På Karolinska och Östra sjukhuset så erbjuds föräldrar att donera sitt barns blod. Lika mycket blod som doneras, lika mycket blod blir också barnet av med. Vid en donation så klampas barnets navelsträng vid 1 minut efter framfödandet och återstoden av blodet som i annat fall hade gått över till barnet samlas upp och doneras till nationella bioblodbanken. Studier har visat att mängden blod som barnet blir av med vid tidig avnavling som krävs vid donation ligger på 100 ml blod för ett barn som väger 3 kg, vilket omräknat till en vuxen motsvarar cirka 1,5–2 liter blod. För att bli blodgivare i Sverige ska du vara mellan 18-60 år, vara frisk, väga minst 50 kg, ha giltig ID-handling, förstå och tala svenska, ha svenskt personnummer och du får endast lämna 10% av din blodvolym åt gången. Inget av detta överensstämmer med barnets situation när dess blod doneras. Vill du inte donera ditt barns blod så kan du be din barnmorska på MVC att skriva in det i din journal så att du slipper bli tillfrågad under förlossningen.

K-vitamin injektion

Erbjuds alla barn för att skydda mot en ovanlig men potentiellt livsfarlig blödningssjukdom som kan drabba barnet tidigt eller senare, upp till ca fyra månaders ålder. Injektionen ges ofta i samband med barnets framfödande. Som förälder kan du också ha synpunkter på när injektionen skall ges. Amning är smärtlindrande och i samband med amning och hud-mot-hud är barnet på en trygg plats. Läs mer om K-vitaminprofylax här!

Läs mer

Kejsarsnitt

Det finns planerat kejsarsnitt, akut kejsarsnitt där barnet opereras ut inom en halvtimme, timme efter att beslutet är taget och urakut/omedelbart kejsarsnitt där barnet är ute inom 10-15 minuter efter att beslutet om kejsarsnitt är taget. De två förstnämnda genomförs med ryggbedövning, antingen epidural- eller spinal och vid omedelbart kejsarsnitt sövs mamman. Vid kejsarsnitt så är det vanligt med en relativt tidig avnavling. Dock går det att plocka ut moderkakan med navelsträngen intakt samtidigt som barnet och sedan hålla moderkakan i en skål ovanför barnet och “mjölka” navelsträngen för att barnet ska få sitt blod. Detta är dock inget som görs rutinmässigt. När barnet föds med kejsarsnitt så går de miste om de goda bakterier som det får när det föds vaginalt. För att hjälpa barnets tarmflora kan man därför torka barnet med en steril kompress som legat i slidan. Mer information om denna nya forskning finns här: Microbirth: The Importance of Seeding Your Baby’s Microbiome.

Det är vanligt att barn och mor separeras efter ett kejsarsnitt då mamman ofta är hänvisad till operationsavdelningens uppvakningsavdelning och barnet till BB. Det kan också finnas regler om hur många och vilka stödpersoner som är tillåtna att vara med under operationen. Du kan ta kontakt med förlossningsavdelningen på förhand för att ta reda på mer och framföra dina önskemål om hur du vill ha det.

Läs mer om kejsarsnitt på vår sida om förlossningssätt!

Oxytocin-injektion

Erbjuds rutinmässigt för att påskynda framfödandet av moderkakan. Det minskar i snitt blödningsmängden med 125 ml och är en av delarna i det som kallas för ”aktiv handläggning av efterbördsskedet”. Ett möjligt alternativ är att endast ge injektionen om en stor blödning skulle uppstå, istället för i förebyggande syfte.

Moderkaka

Moderkakan är barnets utomkroppsliga organ. Efter att den undersökts av barnmorskan för att konstatera att den är hel och inga delar av den sitter kvar inne i mamman så kastas den som biologiskt avfall. Om inte föräldrarna vill göra något annat med den, det går då bra att be att få med sig moderkakan hem.

Första amningen

Det är gynnsamt för den fortsatta amningen om barnet att få vara ostörd hud mot hud med mamman och själv söka efter och finna bröstet inom den första timman efter födseln. Läs mer på vår sida om amning!

Sy bristningar

Ofta erbjuds en bedövande spray som till en början svider. Ibland erbjuds en lokalbedövning som ges med spruta. Större bristningar sys på operationsavdelning. Ofta sys bristningar ganska omedelbart efter barnets födsel. Om du vill vänta en stund för att vara ifred med den nya familjemedlemmen så kan du förmedla det till personalen. Är det artärer som blöder kan det dock vara viktigt att sy direkt, som till exempel efter ett klipp.

Väga och mäta

Att väga och mäta är ingenting som behöver ske omedelbart. Föräldrarna kan ha önskemål om när det bör ske för att störa barnet så lite som möjligt och även utföra det själva med handledning av barnmorskan. En fördel för barnet är att få ligga på sidan då det känns mer tryggt än på rygg där fall-reflexen aktiveras.

Tvätta barnet

Ett nyfött barn är inte smutsigt och behöver inte badas. Tvärtom så är fosterfettet en mjukgörande och skyddande salva.

Mössa

Ibland erbjuds barnet en mössa för att hålla värmen. Det kan vara gynnsamt för anknytningen att föräldrarna ska kunna känna barnets doft från huvudet. Får barnet vara hud mot hud så regleras dess puls, andning och värmereglering på bästa sätt. Mammans bröst växlar till och med i temperatur för att värma eller kyla barnet efter behov.

Igångsättningsmetoder

Det finns några olika metoder. Hinnsvepning, håltagning av fosterhinnor, olika läkemedel med prostaglandin för att mjuka upp livmodertappen, ballongkateter, värkstimulerande dropp, Cytotec/misoprostol som administreras på olika sätt på olika kliniker. Läkemedlet är inte godkänt för att användas på gravida eller som igångsättningsmetod och är känt för att kunna ge allvarliga biverkningar. Läs mer på vår sida om förlossningssätt!

Klippa navelsträngen

Att klippa navelsträngen är för många en symbolisk handling. Det kan den som fött, partnern/stödpersonen eller personalen göra. När barnet fötts går det igenom “De nio stegen” och att klippa navelsträngen kan med fördel göras när barnet som minst störs av det.

Separation

Du kan framföra att du inte går med på att separeras från ditt barn om du inte vill det. I annat fall kan den andra föräldern eller stödpersonen ha barnet hud mot hud och gärna ha en tröja eller liknande hos barnet med din doft.

Vattenfödsel

Det finns en seglivad myt om att vattenfödsel är förbjudet i Sverige. Socialstyrelsen har dock aldrig haft något sådant förbud. Det kan finnas PM på kliniken som talar emot vattenfödsel, men det är du som föder som har rätt att föda på det sätt du vill. Det är inte alla barnmorskor som har erfarenhet av att stödja föräldrar vid en vattenfödsel. Om du har en önskan om att föda i vatten kan du be att få en barnmorska som är trygg med det. Läs mer om vattenfödsel på vår sida om förlossningssätt!

Medtaget barn

Om barnet är medtaget vid födseln så sker ofta avnavling snabbt och barnet tas till ett annat rum där det får hjälp med syresättning. Dock går det att ge barnet starthjälp på eller bredvid sin mamma med intakt navelsträng. Med intakt navelsträng är barnet fortsatt försörjt med syre även om det inte andas. Du kan höra med din förlossningsavdelning hur deras rutiner ser ut och om de ha ett mobilt barnbord och efterfråga det om du har det som önskemål.

Efter födseln

Det kan hända att det blir mycket aktivitet på rummet efter födseln. Till exempel att personalen vill att moderkakan ska komma ut inom en viss tidsperiod, att spruta med livmodersammandragande medel erbjuds dig som har fött och k-vitamininjektion till barnet erbjuds, att ni får matchande armband med siffror, navelsträngen föreslås klippas och det städas och kollas efter bristningar. Många av rutinerna går att vänta med om man känner att man vill ha lite lugn och ro omkring sig den första timmen. Det finns mer att läsa om detta i till exempel Leaving well alone av Sarah Buckley eller i Nio steg, det nyfödda barnets kompetens.