Det finns en hel del rutiner som följs på förlossningsavdelningen. De kan se lite olika ut beroende på sjukhus, landsting, avdelning och personal. Det är du som födande som äger rätten till din kropp och att allt som erbjuds är frivilligt, i enlighet med Patientlagen. Vill du veta mer om varför något föreslås så kan du ställa följdfrågor som kan hjälpa dig att få mer information för att kunna ta ett beslut. Till exempel: Vad föreslås göras? Varför? Vilka för- och nackdelar finns? Finns det andra alternativ? Går det att vänta? Går det att avstå?
Här berättar vi kort om ett antal av de rutiner som kan finnas på din förlossningsavdelning.
Descutan tvättsvamp
PVK (perifer venkateter)/infart
Profylaktisk antibiotikabehandling
Vaginala undersökningar
Amniotomi/håltagning av fosterhinnor
Görs för att påskynda förlossningen eller för att sätta en skalpelektrod.
CTG/Cardio toco grafi
Skalpelektrod
Förlossningsställningar
Farmakologisk smärtlindring
Sovdos
Perinealskydd
Riskfaktorer för bristningar är ryggbedövning, värkstimulerande dropp och/eller sugklocka, i dessa lägen är perinealskydd särskilt betydelsefullt.
Ph-provtagning på navelsträngen
Avnavling
Bebisblodsdonation / navelsträngsdonation
På Karolinska och Östra sjukhuset så erbjuds föräldrar att donera sitt barns blod. Lika mycket blod som doneras, lika mycket blod blir också barnet av med. Vid en donation så klampas barnets navelsträng vid 1 minut efter framfödandet och återstoden av blodet som i annat fall hade gått över till barnet samlas upp och doneras till nationella bioblodbanken. Studier har visat att mängden blod som barnet blir av med vid tidig avnavling som krävs vid donation ligger på 100 ml blod för ett barn som väger 3 kg, vilket omräknat till en vuxen motsvarar cirka 1,5–2 liter blod. För att bli blodgivare i Sverige ska du vara mellan 18-60 år, vara frisk, väga minst 50 kg, ha giltig ID-handling, förstå och tala svenska, ha svenskt personnummer och du får endast lämna 10% av din blodvolym åt gången. Inget av detta överensstämmer med barnets situation när dess blod doneras. Vill du inte donera ditt barns blod så kan du be din barnmorska på MVC att skriva in det i din journal så att du slipper bli tillfrågad under förlossningen.
Kejsarsnitt
Det är vanligt att barn och mor separeras efter ett kejsarsnitt då mamman ofta är hänvisad till operationsavdelningens uppvakningsavdelning och barnet till BB. Det kan också finnas regler om hur många och vilka stödpersoner som är tillåtna att vara med under operationen. Du kan ta kontakt med förlossningsavdelningen på förhand för att ta reda på mer och framföra dina önskemål om hur du vill ha det.
Läs mer om kejsarsnitt på vår sida om förlossningssätt!
Oxytocin-injektion
Erbjuds rutinmässigt för att påskynda framfödandet av moderkakan. Det minskar i snitt blödningsmängden med 125 ml och är en av delarna i det som kallas för ”aktiv handläggning av efterbördsskedet”. Ett möjligt alternativ är att endast ge injektionen om en stor blödning skulle uppstå, istället för i förebyggande syfte.
Moderkaka
Första amningen
Sy bristningar
Ofta erbjuds en bedövande spray som till en början svider. Ibland erbjuds en lokalbedövning som ges med spruta. Större bristningar sys på operationsavdelning. Ofta sys bristningar ganska omedelbart efter barnets födsel. Om du vill vänta en stund för att vara ifred med den nya familjemedlemmen så kan du förmedla det till personalen. Är det artärer som blöder kan det dock vara viktigt att sy direkt, som till exempel efter ett klipp.