![]() |
![]() |
|||
| hem - aktuellt - föreningen - aktiviteter - bli medlem - forskning - kontakt - länkar | ||||
|
|
Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar Länkar
till reportage och artiklar: Projektet handlar i första hand om utbildning och praktik för de ca tio kvinnor som deltar. Men självklart är tanken att de utbildade kvinnorna ska kunna fortsätta med arbetet under lång tid framöver. (Förutsatt att allt fungerar som förväntat). Hälso- och Sjukvårdsnämnderna, Mödravården och Förlossningsavdelningarna är positiva till projektet. Bakgrund Det är allvarliga problem som ofta beror på dålig kommunikation mellan kvinnan och personalen på mödravården och förlossningsavdelningen. Förutom rent språkliga problem finns också kulturella olikheter som kan skapa missförstånd, dåligt förtroende och otrygghet. Kvinnor från utomeuropeiska länder och deras barn får alltså inte en lika säker vård som kvinnor födda i Sverige. För att överbrygga de språkliga och kulturella problemen behövs nya åtgärder, så att vården blir jämlik och trygg för alla. En doula är en stödperson under förlossningen, som kvinnan lärt känna på förhand. Ordet doula kommer från gammalgrekiskan, där det betyder ungefär ”kvinna som passar upp en annan kvinna”. Sedan ett tiotal år finns det doulor i Sverige och vanligen arbetar de på uppdrag direkt av kvinnan eller paret som ska få barn. Det finns mycket internationell forskning om vad stödet från en doula vid förlossningen kan betyda. ”Doulaeffekten” är väldokumenterad och innebär att förlossningar där en stödperson närvarar hela tiden ger färre kejsarsnitt, mindre behov av bedövning och bättre upplevelse för mamman.
I pilotprojekt kommer kvinnor med modersmål på de stora utomeuropeiska invandrarspråken utbildas till doulor för att hjälpa gravida kvinnor med samma kulturella och språkliga bakgrund. De kan då fungera som tolkar men också mycket mer: De kan förmedla hur den svenska förlossningsvården fungerar, de har utbildning i att ge stöd under förlossningen och de kan skapa en relation till kvinnan de ska hjälpa i flera samtal före själva förlossningen. Vid behov kan de även följa med på mödravårdsbesök. De blir kulturtolkar med särskild kunskap om stöd i graviditet, förlossning och spädbarnstid. Vi ser ett stort behov av en sådan tjänst och tror att det kan bli en permanent verksamhet inom hälso- och sjukvården, som troligen kan användas även utanför mödra- och förlossningsvården. Som flera forskningsprojekt visat kan barnadödlighet och komplicerade förlossningar hos invandrarkvinnor bero på otillräcklig kommunikation, kunskap och förtroende för svensk sjukvård. En doula/ kulturtolk kan hjälpa till att överbrygga sådana problem. Det innebär också för den blivande mamman mer självförtroende och en bättre integration i det svenska samhället, något som hon kan föra vidare till sina barn. En trygg mamma ger ett tryggt barn.
1) Förberedelse. Information och samtal med barnmorskor inom mödravården, särskilt i de invandrartäta nordöstra delarna av Göteborg och Biskopsgården. Inom vilka språkgrupper är behovet störst? Med hjälp av dessa kontakter tas en profil fram på kvinnor som kan utbildas och arbeta som doula. Det är viktigt med ett samarbete med mödravården så att de kan förmedla gravida kvinnor som har behov av en doula. 2) Att finna ca tio kvinnor från de intressanta språkgrupperna som kan utbildas till doulor. De ska helst ha fått barn själva, tala bra svenska och vara intresserade av att hjälpa till vid graviditet och förlossning. Dessutom bör de ha en livssituation så att de kan ”komma ifrån” på kort varsel och obekväma tider. Vi försöker finna dem genom mödravården, invandrarföreningar, arrangörer av svenskakurser inom sfi och folkhögskolor. Intervjuer görs med de kvinnor som kommer ifråga. 3) En doulautbildning genomförs med ca tio kvinnor ur de intressanta språkområdena. Den bör vara på totalt ca 52 timmar, uppdelat på ca två månader. Det innebär att den är ungefär dubbelt så lång som den vanliga doulautbildningen för svenskar, vilket kan behövas med tanke på att vi får börja mer från grunden och även jämföra förlossningsvården i de olika länderna med den svenska. Det ingår också böcker att läsa och hemuppgifter. Samt besök på ett eller flera MVC och på Östra Sjukhusets förlossningsavdelning. 4) Mödravården informeras genom brev och genom information på personalmöten, om att det finns nyutbildade doulor till förfogande i vissa språk. Barnmorskorna på mödravården har nu möjlighet att förmedla kontakt mellan gravida kvinnor som går hos dem och en doula. De gravida kvinnorna ska väljas ut efter deras behov, som brist på socialt stöd och dåliga svenska språkkunskaper. Även förlossningsvården informeras. 5) Doulorna börjar arbeta med kvinnor som förmedlas till dem. Ca tre uppdrag per doula ingår i projektet. Det kan ses som en del i utbildningen, och doulorna kan ta upp frågor och problem på handledningsmöten. Uppdragen förmedlas genom projektledaren, eller doulan kontaktas direkt av barnmorskan på mödravården. 6) Uppföljning och utvärdering av projektet kommer att genomföras av bidragsgivaren Folkhälsokommittén i Västra Götaland.
Postadress:
Födelsehuset c/o Frey
|
Tillbaka
till första sidan om kulturtolk v.
37 har vi intervjuat kvinnor från Somalia, olika arabisktalande
länder, samt kurdisktalande. De vill gärna delta i projektet
och gå utbildningen, som startar den 7 oktober.
|
||